En reflektion…

Finansinspektionen publicerade måndagen den 15 april ett utlåtande där myndigheten konstaterar att det är mycket riskabelt för en konsument att investera i krypto (Fyra anledningar till att inte köpa krypto | Finansinspektionen). Myndigheten anger även fyra skäl till varför en sådan investering inte ska göras trots att regleringar för kryptomarknaden (markets in crypto assets regulation eller ”MiCA”) är på gång. Risken är att utlåtandet signalerar mer än vad Finansinspektionen avser och avskräcker svenska aktörer från att stanna i och bedriva sin verksamhet från Sverige. Är det vad Finansinspektionen och Sverige vill?

Baserat på de senaste årens utlåtanden är det svårt att inte dra slutsatsen att Finansinspektionen, och Riksbankschefen, har en negativ syn på bitcoin. Frågan är emellertid hur Finansinspektionen ser på andra typer av kryptotillgångar. Det är angeläget att få klarhet i denna fråga då flertalet aktörer nu förbereder för att anpassa sin verksamhet till MiCA och skicka in ansökan för auktorisation m.m. En del av det förberedande arbetet består i att analysera i vilket land inom EU som bolaget bör etablera sig och söka tillstånd. Till följd av att MiCA är ett europeiskt regelverk går det nämligen bra att etablera sig i ett land inom EU och sedan bedriva gränsöverskridande verksamhet i ett eller flera andra EU-länder.

Sverige har en historia av att vara ett innovativt land med hög nivå av forskning och utveckling, digitalisering och framgångsrika innovativa företag. Detta har gynnat Sverige och bidragit positivt till vår sysselsättning, tillväxt och ekonomi. Låt oss hoppas att Sverige väljer att ta en aktiv roll i att vara med och forma framtiden inom kryptoekosystemet, självfallet beaktat det ansvar detta medför i att skydda konsumenter och andra investerare samt värna den finansiella stabiliteten och marknadernas integritet.

Utan att gå in på djupet kan man reflektera över de argument som Finansinspektionen framför som anledningar till att inte investera i kryptotillgångar:

• Att kryptobranschen liksom andra branscher drabbas av bedrägerier, hackerattacker och andra säkerhetsproblem är inte förvånande, i synnerhet inte som den är under utveckling. Många aktörer arbetar dock aktivt med att förbättra säkerheten genom bland annat självreglering, branschstandarder och tekniska lösningar. Det kan ifrågasättas om dessa risker har med själva kryptotillgången som sådan att göra eller snarare med oseriösa aktörer som använder sig av dessa tillgångar som ett medel för att bereda sig otillbörlig vinst. Denna risk kommer sannolikt att minska i samband med att MiCA träder i kraft, tillgångarna och aktörerna blir reglerade och kunskapen kring dessa tillgångar blir större även om kryptotillgångar, liksom andra tillgångar, aldrig kan vara fullt ut skyddade mot oseriösa aktörer.
• Att priset på kryptotillgångar och då i synnerhet den största av dessa, nämligen bitcoin, kan svänga snabbt är det nog få som har missat. Men att generellt uttala att många kryptotillgångar inte har något underliggande värde på det sätt som till exempel aktier eller fonder, och att detta innebär att det är mycket svårt att värdera krypto går dock att diskutera. Kryptotillgångar är enkelt uttryckt tillgångar som endast kan överlåtas och lagras på en distribuerad liggare/blockkedja. Kryptotillgångar som koncept är väldigt brett och kan användas/appliceras på många olika sätt, bl.a. för att representera ett digitalt eller verkligt värde såsom NFT:er eller tokaniserade tillgångar (real world asset tokenisation). Det går alltså inte att dra alla över en kam. Att det även finns kryptotillgångar som inte har ett underliggande värde stämmer, men det argumentet kan, om man ska vara lite krass, även användas för svenska kronan och annan fiat valuta vars värde helt grundar sig på förtroendet för det institutet som ger ut dem. Vad gäller hög volatilitet, är det svårt att inte dra parallellen till ett antal aktier som handlas på våra handelsplatser där vi har sett väsentliga värdenedgångar de senaste åren, i vissa fall så illa att hela värdet har försvunnit. En generell reflektion är om det är lämpligt att jämföra kryptotillgångar med traditionella tillgångar som aktier och fonder eller om det är bättre att försöka förstå och analysera dem utifrån deras specifika risker och egenskaper.
• Att bitcoin, som använder proof-of -work som konsensusmekanism, har en negativ miljöpåverkan framförs ofta som argument mot bitcoin och s.k. mining. Det finns emellertid argument mot detta. Henrik Juhlin, då verksam vid statligt ägda Vattenfall, framförde hösten 2021 att utvinning av kryptovaluta kan vara en hjälp för att reglera flödet när tillgången på el varierar, något som är vanligt med förnybara energikällor likt vindkraft; ”Då är kryptominers bra resurser, för de kan väldigt enkelt både gå ned och styra upp sin förbrukning. Det blir som en buffert för energiproduktionen”. Det finns även publikationer från Forbes Digital Assets (https://www.forbes.com/sites/digital-assets/2023/10/18/bitcoin-mining-catalyzes-growth-in-renewable-energy-and-infrastructure/) och KPMG (Bitcoin’s role in the ESG imperative (kpmg.com)) som talar i liknande riktning. Oaktat söker branschen aktivt efter lösningar. Innovationer som proof-of-stake-protokoll har bland annat utvecklats för att minska kryptovalutagruvornas koldioxidavtryck.
• Penningtvätt och finansiering är ett stort globalt problem som ska motarbetas och förhindras. Att kryptotillgångar skulle vara mer utsatta i förhållande till den traditionella finanssektorn eller kontanter kan man emellertid ha olika åsikter om. Nya tekniker som blockkedjan, erbjuder en nivå av transparens och säkerhet som, när de används korrekt, kan avsevärt avskräcka och minska förekomsten av kriminell verksamhet jämfört med traditionella finansiella system. I en rapport från Chainalysis (tillhandahåller analys över kryptotransaktioner) avseende 2023 uppskattas 0,34% av de transaktioner som sker på blockkedjan kunna hänföras till illegal verksamhet. Även om man trefaldigar detta mått landar man på ca 1%. Detta får anses vara en i vart fall inte sämre siffra än motsvarande för den traditionella finanssektorn.

Det går inte att förneka att det finns risker och utmaningar kopplade till kryptotillgångar och aktörer verksamma inom kryptoekosystemet och man kan självfallet ha olika åsikter om dess fördelar, nackdelar och framtid. Med det sagt, området är föremål för innovation och utveckling och dess möjligheter och potential utforskas nu intensivt på global nivå. Som EU-kommissionen formulerar det i de två inledande avsnitten till MiCA:

”Det är viktigt att säkerställa att unionslagstiftningsakter om finansiella tjänster är rustade för den digitala tidsåldern och bidrar till en framtidssäkrad ekonomi för människor, bland annat genom att möjliggöra användning av innovativ teknik. Det förväntas att många tillämpningar av teknik för distribuerade liggare, inklusive blockkedjeteknik, […] kommer att fortsätta att resultera i nya typer av affärsverksamhet och affärsmodeller som tillsammans med själva kryptotillgångssektorn kommer att leda till ekonomisk tillväxt och nya sysselsättningsmöjligheter för unionsmedborgarna.”

”Kryptotillgångar är en av de viktigaste tillämpningarna för teknik för distribuerade liggare. Kryptotillgångar är digitala värderepresentationer eller rättighetsrepresentationer som kan ge betydande fördelar för marknadsaktörer, inbegripet icke-professionella innehavare av kryptotillgångar. […] Genom att rationalisera kapitalanskaffningsprocesserna och öka konkurrensen kan erbjudanden om kryptotillgångar möjliggöra ett innovativt och inkluderande finansieringssätt, inbegripet för små och medelstora företag. När kryptotillgångar används som ett betalningsmedel kan det innebära möjligheter i form av billigare, snabbare och effektivare betalningar, särskilt på gränsöverskridande basis, genom att antalet förmedlare begränsas.”

Det är viktigt att även Sverige, som medlem i EU, lever upp till de förväntningar som den europeiska lagstiftaren fastställer i MiCA. Risken är annars att Sverige faller efter inom den innovation och utveckling som pågår på global nivå. I sammanhanget noteras att Björn Jeffery konstaterade i SvD (16 april) att Sverige ligger hopplöst efter i det globala AI-racet. Som han framhåller går utveckling fort och det gäller att inte tappa för mycket i den globala konkurrensen. Detta gäller även för blockkedjeteknik och kryptobranschen.

Finansinspektionens avrådan till konsumenter att investera i kryptotillgångar må vara korrekt och det finns fog för Finansinspektionen att uppmärksamma konsumenter på risker med kryptotillgångar, exempelvis risken för hackerattacker, stölder och bedrägerier på mindre seriösa handelsplatser.

Frågan är emellertid om uttalandet också signalerar myndighetens generella inställning till blockkedjeteknik, kryptotillgångar och kryptobranschen. Låt oss hoppas att det inte är så. Det vore tråkigt, i synnerhet för de seriösa aktörer som nu förbereder sig för att efterleva det nya regelverket och önskar bedriva sin verksamhet från Sverige. Tillämpningen av MiCA bör vara konkurrensneutral mellan medlemsstaterna och inte stimulera en aktör att välja det ena eller andra landet baserat på de olika ländernas inställning till det underliggande tillgångsslaget.

Stockholm den 18 april 2024